Svensk vinter beskrevs fragmentariskt och träffsäkert i Ted Ströms text till Vintersaga. I Carl Olssons film kommer scenerna till liv, med ett minst lika skarpsynt bildspråk. Det är isande och gråkallt, men det finns en värme i de relationer som skildras. En värme i mänskligheten och det gemensamma, samtidigt som det är både cringe, tragiskt och hysteriskt roligt. Filmspråket är dokumentärt Roy Anderssonskt och betraktaren får både tid att ta in alla scener och möjlighet att orientera sig genom dialekter och kända riktmärken. Inte minst om låttexten är uppfräschad i minnet - ett hett tips! För du vill känna igen dig i alla dessa hörn av vårt avlånga land när det stora vemodet rullar in.
Regissörbesök av Carl Olsson
Cecilia Träff
