Les chenilles

Med arkeologisk precision ringar regissören in stämningen, detaljerna och den politiska retoriken på en arbetsplats i Spanien 1978 – tre år efter Franco-diktaturens fall. Ett nytt kollektivavtal ska tas fram för metallindustrin. Facket har kallat till arbetsplatsmöte och det finns en tydlig splittring; ska det hårt kompromissade avtalet accepteras eller inte? Euforin har falnat, 80-talet är på ingång.

Natu är på en resa i en främmande spansk stad för att läka sin skadade röst. Hon möter andra kvinnor som på olika sätt kanske kan hjälpa henne hitta sin röst, i ett osunt förhållande och i sitt arbete som grundskollärare. Sakta förändras hennes personliga sätt att se världen och sin röst att våga säga ifrån. Om empati och självmedvetenhet genom en blandning av dokumentärt och fiktivt berättande.

I diasporan, när rädsla blir normen, ångesten, vännen och ensamheten är allt som fyller hörnen i det tomma huset. Då börjar sökningen genom ansiktena på förbipasserande efter några gemensamma drag, för att försäkra sig om att du inte är ensam i detta. Detta är vad Asmaa och Sarah letade efter och fann i sin vänskap. Där finns inget val: att vara en spindel som försvarar sitt rike eller en silkesmask som spinner sidentrådar så att andra kan gripa dem och bli rika!