Svensk kortfilm 1

“Kände du det? Är det de brända?” Pappan hostar till när han ska ge sonen “frisk luft” och mamman undrar. Stenhårt, välspelat drama med grekiska vibbar där Arvin Kananian och Emelie Garbers spelar föräldrar som fjärmat sig när sonens ben inte bär.

Likt guldfiskens vy genom akvariets glas tar vi del av grannarnas dagliga liv från fönstret. I varje lägenhet utspelas en film med handling utan slut. Kvinnan på fyran som röker och spelar bridge, och paret på trean som dansar i udda kostymer. 

Yazim får en existentiell kris på jobbet. Han delar sina destruktiva funderingar med en kollega och vän. Vilket skapar oro och frågetecken kring vad hans manus egentligen handlar om. Med handhållen kamera och en intensiv närhet porträtteras berättelsen.

Kärnfullt, sakligt och helt jävla heartbreaking om det omänskliga och osynliga. Det händer hela tiden, nej du har inte gjort något fel, ska du verkligen ställa till med en scen i affären? Skriv ett brev istället. Lågmält om det fruktansvärda.

När pappan följer med på dotterns basketmatch i en annan stad märks det att förväntningarna på helgen skiljer sig åt. I vissa delar av livet kan man behöva varandra olika mycket, så hur kompromissar man fram en relation när man inte är på samma plan?

På demensboendet Gröngården är de olika berättelserna många. Någon har fastnat i ett visst skeende i livet medan andra öden helt glömts bort. Oavsett karaktär är de alla porträtterade i en underbar blandteknik ackompanjerade av kommuntrubaduren.

En dotter blir 35 och en mamma, som inte alltid funnits där, bestämmer sig för att överraska. På festen som följer blir det tydligt att livet hänt medan mamman varit iväg. En stilla skildring av något stort med namn som Pernilla August och Rolf Lassgård. 

Att Nils Berg Cinemascope – jazzbandet som tonsätter Youtubeklipp – involverar sig i filmskapande är välkommet. Underbart filmad och musiksatt bröllopsförberedelse i San Paolo Albanese, albansk enklav som funnits sedan 1500-talet i södra Italien.