Samtidsspeglingar

Efter terroristattacken i Paris 2015 försätts staden i undantagstillstånd. Polisen gör husrannsakan i utsatta, majoriteten icke-vita, områden med ursäkten att de söker extremister. Det är svartvitt, det är franskt, det är en stilren tagning.

Känslan av att vara jagad under en joggingtur. När avståndet minskar och främlingen kommer ikapp är rädslan ett faktum. När förföljaren dessutom kollapsar vacklar Barbara mellan rädsla och instinkten att hjälpa. Men vem är det egentligen hon kämpar mot?

En uppjagad springtur genom en drömsk och dystopisk skog där det inte verkar gå att undfly kamerorna. Där framme någonstans hägrar kanske lugnet. Fast är den springande tjejen ens på flykt? Det kanske bara är minnesbilderna som utgör hennes liv.

Genom en stilla flytande kameraåkning får vi följa med runt och genom några av Rosengårds alla gränder och vrår. Citroner, biltvättar och baklava blir alla en del av ett filmiskt kollage ackompanjerat av omgivningens alla stora och små ljud.

Pingisbollarna smattrar ikapp med syrsorna som spelar utanför fönstret i efterkrigstidens Kosovo. En obokad bröllopslokal blir till träningshall, och ingenting såväl som allting känns omöjligt i en vardag kantad av ovisshet, hopp och pingisträningar.

Rebelliska tonåringar i Singapore åker fast när de vapear på skolans tak. Under hot om att bli avstängda vill de ge igen mot skolans rektor, men går det verkligen som planerat? Spänningen är hög, atmosfären thrillisk och hämnden är framförallt ljuv!

Är det en fågel? Ett flygplan? Nej! Det är en apokalyptisk folkabuss på en flotte i en framtid där vattnet totalt svämmat över! Rått animerat håller sig bandet The Raft flytande genom att dänga fram överlevnadsrock för en värld som håller på att gå under.

Längs floden finns vardagen, tills krigets verklighet faller över samhället likt Picassos Guernica. Kurdiska Sardasht i Iran var den första staden i världen som bombades med kemiska vapen. Detta är en mänsklig påminnelse om det som inte får glömmas.